Livsmedelsverket

Livsmedelsverket har en databas kallad Sök Näringsinnehåll med 2575 produkter. Denna innehåller mycket detaljerad näringsinnehåll och borde vara mycket användbar för oss som vill lära oss mer om mat. Metoden dom använder heter Kolhydrater genom differens och görs i flera steg

• Alkohol → destillation eller GC (gaskromatografi)
• Vatten → torkugn (moisture analyzer) ±0.1–0.5 %
• Fett → Soxhlet extraction ±0.5–1 %
• Protein → Kjeldahl method eller Dumas ±1–2 %
• Fiber → enzymatisk analys (AOAC-metoder) ±2–5 % (!!)
• Aska → förbränningsugn (muffle furnace) ±0.2–0.5 %

Problemet med denna metod är att den inte mäter socker och kolhydrater (stärkelse) och man killgissar i slutet att det som inte blev aska är nog kanske kolhydraterna eller socker. Och när alla andra steg har en betydande felmarginal kan därför dessa värden bli 0 eller till och med negativt. Det finns dock bättre metoder som High Performance Liquid Chromatography (HPLC) där man mäter specifika kolhydrater dvs:

• glukos
• fruktos
• sackaros
• laktos
• stärkelse

Inte en metod Livsmedelsverket använder, eller jo de använder den för att räkna ut alla sockerarter i detalj, men de struntar i stärkelse av någon anledning. Försöker förstå detta med chat GPT:

men “kolhydrater som kroppen kan ta upp (≈ socker + stärkelse)” stämmer inte med verkligheten och är värdelöst i alla sammanhang. Produkten kan inte ha 3,6g socker men 0,5g kolhydrater (inkl socker). Företagen får inte fuska så på sina etiketter så varför lägger livsmedelsverket miljarder på en databas med killgissningar och falsk matematik som inte kan användas till något vettig?

ChatGPT hade inte en aning utan kunde bara konstatera att deras databas är värdelös för mina ända mål och hänvisar mig till seriösa databaser som ANSES-CIQUAL och USDA .

USDA har dock lilla problemet att de listar inte sockerarter alls, de använder också den ovetenskapliga metoden Carbohydrate, by difference för kolhydrater. Ciqual använder också denna metod och de ger förtroendet för sin egen data på stärkelse och glukos sämsta möjliga. Så vem i hela världen kan man lita på?  Försökte med finska Fineli men de geoblockerar alla från sverige. Provade norska Matvaretabellen och vet ni vad, den finns faktiskt på engelska, den presenterar data på ett tydligt sett som liknar det som syns på livsmedlen (FoodEx2). Men det är mycket oklart om deras värden också är killgissningar.

Det finns 3 vetenskapliga standarder för att räkna ut stärkelse med enzymatisk hydrolys från AOAC kallade 996.11 (vanligast), 2002.02 (inkl. resistent stärkelse), 979.10 (äldre variant). Det går att köpa stärkelsekit AOAC-validerat (996.11) och göra egna tester för ca 50 kr per test och det kan göras i ett enklare labb med Spektrofotometer och Centrifug. Jag måste ju förtjäna ordet LAB i ketolab på något sätt. Så att mäta den faktiska mängden stärkelse i olika matvaror då ingen myndighet verkar bry sig om det kanske blir det ett framtida projekt. Att mäta socker är betydligt dyrare men de gör de flesta databaser redan med AOAC. Men utan riktiga värden på stärkelse har man bokstavligen ingen aning om hur många kolhydrater man stoppar i sig då det kan vara +-5% på 100g.

Danish Food Composition Database

Denna databas använder faktiskt analytiskt fastställda sockerarter och stärkelse dvs enzymatiska laboratorietester… ibland. Den listar 3 metoder:

• Carbohydrate by difference (nästan värdelöst, killgissningar är mer exakt)
• Available carbohydrates (egna tester)
• Available carbohydrate, labelling (från etiketter)

Och databaser verkar bestå av ca 33% av vardera. Visst när det kommer till olja, alkohol, kolsyrat vatten och smör så spelar det ingen roll, men på mycket annat gör det det. Kollar vi på till exempel rått hästkött så går man man in på siffran 923 under Food: högst upp på sidan. Och det enda sättet man kan se det på är om samples är blankt och saknar data. Hemsidan finns också på engelska men tycker den är rätt rörig och buggig så fördrar Matvaretabellen. Jag har kollar med på Linseeds (Linfrö, flaxseed) vilket visar 5.5 g net carbs vilket är fel. På den kan vi också se under detaljer för carbs under 149 under Derivation att informationen är “Calculated and Borrowed data”, dvs killgissninar.

Fineli, Finnish Food Composition Database

Fineli geoblockerar adresser som inte har sitt ursprung från finland “tyvärr kan personer som vistas utomlands för närvarande inte använda Finelis webbtjänst”. Men idag verkar den fungera av någon anledning. Den verkar finns på både svenska, finska och engelska. Den ska innehålla över 4156 livsmedel men saknar linfrön (min referens för dessa test). Den har ett riktig URL struktur så går att länka direkt till data och sökningar. Under kolhydrater, digererbara listar de också de med mest och de med minst! Vilken mätmetod de använder för carbs är oklart men då bratwurst listas som 0 carbs så är det nog inte bara vetenskapliga. Men AI förklarar det går att göra korv på endast kött och det skulle kunna vara en förklaring. Nästan allt med 0g carbs är kött, vatten och rena fetter, INGA grönsaker. Några saker med väldigt låga värden är dock:

• Chiafrön 0.2 g (Troligen lånad data)
• Champinjoner 0.4 g (Troligen lånad data)
• Cider, lätt, 4,7 vol-% alkohol 0.2-2,0 g (Troligen alkoläsk)
• Påläggskorv, lördagskorv, lätt, 14,5 % fett 0.2 g (kan vara rent kött)
• Spenat 0.2 g (Troligen lånad data)

Vilket jag aldrig sett så låg värden på.

• Rädisa 1.5g
• Kantarell 0,2-2,1g
• Broccoli 1,6g
• Havtorn, finnbär 2,2g

Några roliga saker de äter i FInland:

• Blod
• Kinakål
• Maskrosknopp
• Snigel

Vat får Fineli sin data ifrån?

De inte köper in och labbanalyserar all mat själva utan förlitar sig på finska laboratorieanalyser och Internationella databaser.